En spelvärld blir till

Spelvärldar föds på märkligaste sätt. År 2006 läste jag i ett sammanhang utan spelanknytning ett par rader av poeten lord Tennyson:

Come, my friends,
’Tis not too late to seek a newer world.
Push off, and sitting well in order smite
The sounding furrows; for my purpose holds
To sail beyond the sunset, and the baths
Of all the western stars, until I die.

Det är Odysseus som talar. På sin ålders höst sitter han i kungsgården på Ithaka och drömmer om en sista havsfärd innan han dör. Jag letade upp hela poemet på Wikicommons. Efter läsningen började mina tankar dansa:

Det där bör jag kunna göra något spelmässigt av. Tänk på Björn Landströms vackra bilder på forngrekiska uppfattningar av jordens form. Fast bronsåldersgreker saknar civilisation. Hellenismen är en epok med större intellektuell lyskraft. Alexander den store och upptäcktsfärder på världshavet. Grekerna såg nog på världshavet som vi ser på världsrymden. Fantasy som antik science fiction. Där har jag det! Let’s go! Big bang för spelvärlden Okeanos.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s