Silveråldern: The Kin-strife

Ett av de mest omfattande projekten jag deltog i under silveråldern var Iron Crowns kartläggning av Gondor åt spelet Middle-earth Role-playing (MERP). Nu kan man tycka vad som helst om MERP som spelmotor (jag gillar inte dess många tabeller och petighet), men det jag sysslade med var att skriva kampanjmiljöer.

Jag tog initiativet med att föreslå en kampanjbok som handlar om en av Gondors mest spännande händelser: Ättefejden. 1600 år före händelserna i Ringarnas herre sönderslets riket av ett inbördeskrig som handlade om vem som hade rätt att ärva tronen: Eldacar (kungason som endast var delvis dúnadan) eller Castamir (helt och fullt dúnadan fast inte med samma arvsrätt). Tio år med krig, förtryck, spioneri och annat elände (men ingen Sauron). För att skapa en rik modul kopplade jag in ett nätverk av tolkienälskande svenska och amerikanska akademiker av allehanda slag, så att det kaosdrabbade riket skulle beskrivas i djup och bredd.

The Kin-strife är en av de produkter som jag är mest nöjd med. Den öppnar för så många olika slags spelsätt, så många olika stämningar. Inbördeskriget fick ett djupare innehåll genom ekonomisk-politiska dispyter: en elit blickade mot havet, mot söder, medan en annan blickade mot land, mot nordöst. Där finns gritty kriminalitet i Pelargir, en elak hemlig polis, adels-politiska konspirationer i Minas Anor, ruinkrälande i Osgiliath, motståndsaktiviteter i det förtryckta Minas Ithil, onda kulter, samt en riksgenomkorsande skattjakt. Samt som vanligt en massa injokes: min hustru och flera av mina vänner dyker upp än här än där som gondoranska NPCer.

Fokus lades på Gondors sex stora städer: Minas Anor (Minas Tirith), Osgiliath, Minas Ithil (Minas Morgul), Lond Ernil (Dol Amroth), Pelargir (usurpatorn Castamirs fäste) och Umbar. Där utspelade sig komplicerade intriger där olika parter försökte påverka Gondors framtida med list och våld. Vi tillhandahöll kampanjer som grep över hela sextetten plus enstaka äventyr som koncentrerade sig på en viss stad eller en viss stadsdel.

Produktionen var stimulerande just därför att alla hade någon specialkunskap att bidra med. Detta var när internet var i sin barndom och för att underlätta det transatlantiska informationsutbytet införskaffade jag epost. Ett 32k modem, en ASCII texteditor och en BBS-prenumeration, teknik som är bortglömd idag. Men visst var det bra att få över en text på en minut via nätet istället för att skicka en diskett med flygpost över Atlanten.

3 thoughts on “Silveråldern: The Kin-strife

  1. Jag håller med om att Merp-systemet är undermåligt med alltför mycket tabellnördande. Men Iron Crowns kampanjmoduler gick inte av för hackor. The Kin-Strife kom nog alltför sent för min del, vid det laget hade jag slutat med Sagan om ringen/Merp för länge sedan.
    Men till det kommande rollspelet från Cubicle 7 som ska utspela sig i Tolkiens Midgård, kanske man kan modda The Kin-Strife och andra härliga gamla IC-klassiker. Vore faktiskt riktigt skoj att spela i Midgård igen!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s