Marsklandet — en udda DoD-modul

marsklandet

När jag började jobba hos Ä-spel i april 1985 visade Fredrik Malmberg mig en tjock pärm med utskrifter från en matrisskrivare. Det var Christer Regebros originalversion av Marsklandet, skriven för DoD82 (den blå boxen) på en texteditor i en stordator. Vi tyckte att det var en idé värd att gå vidare med, även om vi just då inte visste hur. Så vi informerade Christer om att vi tänkte göra något åt den framöver, men att vi inte kunde säga när.

Sedan publicerade vi en massa saker under 1985: Monsterboken, Expert (EDD) och så vidare. Ereb Altor kom till och vi redde ut hur vi ville att äventyr och moduler till EDD skulle se ut. Jag lejde Åke Eldberg att skriva in Christers manus i en Mac och när detta var klart började jag bygga ut modulen.

Jag gillade Christers grepp med äventyrsöarna och vidgade träsket så det kom till fler sådana ställen. Svartnissarna, karkionen och svanmöerna, allt detta var mina tillägg som länkade samman träsket med Monsterboken och Ereb Altor. Det gällde att skapade en tydlig EDD-stämning. Dessutom var jag på den tiden kanotist och kunde därmed lägga in avsnitten som beskriver hur man färdas med roddbåt eller kanot i den här miljön. Det var detta som var det udda med modulen: ett floddelta är en ovanlig äventyrsplats i fantasyspel.

Texten bara växte och växte och behovet av kartor likaså. Därmed kom Ann-Sophie Qvarnström in på banan och gjorde sitt sedvanliga utmärkta jobb. Jag var väldigt nöjd med hur hon fick ihop det stora komplexet där höjdpunkten utspelade sig.

Omslagsbilden har sin särskilda historia. Vi grunnade på hur vi skulle få fram ett lämpligt motiv när ett nytt nummer av The Dragon landade på mitt bord. That’s it! Bilden visade ju sådant som faktiskt fanns i modulen: träsk, orcher, dvärgar, äventyrare. Illustratören Jim Holloway var därtill en trevlig karl som gärna sålde sekundärrätten för den svenska marknaden för en anständig penning. Där hade vi flyt (avsiktlig vits).

Marsklandet är dessutom en av de få Äventyrsspelprodukter som jag faktiskt har spellett själv. Jag beslöt att speltesta den i Tolkiensällskapet Forodrims spelgille. Och det blev en lyckad session där äventyrarna trasslade sig fram till rätt ställe och löste problemen.

10 thoughts on “Marsklandet — en udda DoD-modul

  1. Kul läsning! Spelledde en variant på Marsklandet i våras som jag förflyttat till Trakoriska öarna. De otrevliga svartprästerna lyckades söva ner RP och förföljde dem sedan till Handelsstationen.

  2. En intressant detalj med Marsklandet är ju att det är en fishtank innan (?) begreppet ens fanns. Hur mycket pratade ni om att det faktiskt var en tämligen ny sorts äventyr? Rollpersonerna kunde ju faktiskt lämna äventyret på en ö och paddla vidare, utan att helhetsupplägget slutade fungera. Det kan jag, åtminstone idag med en massa annat utgivet material tillgängligt, sakna i Äventyrsspels material.

    • Tyvärr kan jag inte besvara din fråga särskilt väl, eftersom jag inte minns hur diskussionerna gick i detalj. Det har ju gått 25-26 år. Det vi gillade med Marsklandet var dess tjocklek och dess varierade innehåll. Det vi hade att jämför med var ju Havets vargar, Döda skogen och Rösten från forntiden.

      • Jag är inte tillräckligt väl insatt i skillnaderna mellan de spelteoretiska begreppen “akvarium” och “sandlåda”. Kan du förtydliga?

  3. Jag tror en stor del av framgången med DoD kan härledas till de två väldigt tidiga modulerna Svavelvinter och Marsklandet. Dessa var välskrivna, genomtänkta och roliga att spela (och gissningsvis spelleda). Fantastiska minikampanjer, som dessutom inkluderar både drake och demon(er).😉

    Ett av de bästa DoD-minnen jag har är från Marsklandet när den enda överlevande rollpersonen efter en attack mot draken skulle köpslå om uppdelningen av skatten med de 3 överlevande dvärgarna. Han uppfann en hel del nya svordomar den dagen.

    Det enda man kunde förvånas över vid en ny genomspelning för 4-5 år sedan är ju att demonen har typ 12p hud OCH osårbarhet, vilket gör den ganska knivig (helt omöjlig) att ta sig an🙂

    • Tack för dessa ord. Till dessa två kan läggas Kandra som satte ribban högt när det gällde stadsmiljöer. Vi var lyckosamma i vilka goda manus som nådde oss.

  4. Jag tillhörde en spelgrupp runt Christer son som Christer testade Marsklandet på runt 1985 (då med hans egen variant på EDD, Demon-Dîm, som vi fortfarande använder även om det går år mellan träffarna ibland) och en sak som skiljer på ett markant sätt är översiktskartan i Äventyrsspels box. Den fanns inte med i Christers version och det bidrog till en annan spelupplevelse: kan inte låta bli att dela med min erfarenhet…😉

    När jag spelade kajkade vi fram i ett disigt landskap där det bara är vass, vass, vass, vass och vass, svårt att greppa var vädersträcken är, vi var helt vilse. Så kommer man fram till en liten strandremsa, en lucka i vassen, dags för ett strandhugg. Efter en snabb rekognosering så inser man att den här ön har man varit på tre gånger redan och vi löste deläventyret den första gången, ner i båten, vass, vass, vass, vass, en höjd på avstånd, kanske en ruin, vi kajkar dit, här har vi bara varit fyra gånger…

    Det här åstadkom Christer genom en tabell där man slog med 1T6 och 1T20. Antingen kom man till en av de större öarna med deläventyr, eller så kom man till en av ett antal större obebodda standardöar, som alla hade flera landstigningspunkter men var annars nätan helt omgivna av vass. När ökartan var övertäckt så när som på den aktuella strandremsan i vassen var det omöjligt att se om det var en ny eller tidigare besökt ö, så man var tvungen att titta efter.

    En tämligen påtaglig känsla av tristess, hopplöshet, värme, surrande flugor, och av att vara totalt vilse präglade hela äventyrets grundton för oss, något helt annat än att vara kaxiga äventyrare och det var just avsaknaden av en större karta som bidrog till den effekten.🙂

    • Intressant upplägg. När jag speltestade Marsklandet valde jag dock att köra med karta för att få fart på äventyrarna. Det är nog en ren smaksak.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s