Recension: “Revolt”

Revolt är en science-fiction-roman för ungdomar av Lisa Rodebrand. Läsaren kastas rakt in i en ockupationsdystopi i den nära framtiden. Jorden har underkuvats av klykonerna, ett synbarligen genomodifierat människoslag från en annan planet. Mänsklighetens koloni på månen har en problematisk men inte lika hårdhänt relation till ockupanterna. Läsaren följer den tonårige motståndsmannen André och månkolonisten Caroline genom ett komplicerat förlopp som bland annat handlar om förberedelserna för ett anti-klykoniskt uppror på jorden och Andrés vendetta mot quislingen Mark Keyer som mördade hans far. Stora delar av handlingen utspelar sig runt en gruva där motståndsrörelsen och ockupanterna manövrerar mot varandra med list och våld.

Detta är en otäck berättelse: misshandel, gruvslavar, svält, mord, sprängattentat, ghetton sida upp och sida ner. Rodebrands beskrivning av kyklonerna får mig att tänka på Sarumans uruk-hai i Ringarnas Herre: fula, storvuxna, glödande ögon, hård hud och långa piskor. Ockupanterna är genomonda, medan de pragmatiska motståndskämparna knappast kan beskrivas som goda i klassisk äventyrsbemärkelse: det handlar om en svart/grå moral, inte en svart/vit.

På plussidan:
1. Det här är ett action-fyllt äventyr — läsaren får knappt en lugn stund.
2. Huvudpersonernas sätt att tänka är tonårsmässigt impulsivt med starka känslor — trovärdigt med tanke på att de är tonåringar.
3. Vem som helst kan dö, inklusive små barn — rimligt med tanke på premisserna.
4. De enkla människorna har blandade känslor inför motståndsrörelsen, eftersom de vet att uppror leder till brutal vedergällning. För mig, som är bevandrad i 1900-talets historia, är detta en realistisk attityd.

På minussidan:
1. Prosan är spretig och skulle ha mått väl av en uppstramande redigering.
2. Våldsbeskrivningarna är alltför många och alltför detaljerade. Jag blev efterhand illa berörd och började hoppa över sådana avsnitt. Dessutom, André får så mycket stryk under resans gång att han knappast borde ha överlevt. (Är han egentligen en superhjälte? Jo, det skulle nog vara rimligt.)
3. Skildringarna av teknik och naturvetenskap hade mått bra av mer research. Jo, det är SF, men naturlagarna verkar ändå vara desamma där och här. Alltså: nollgradigt vatten har värre effekt på människokroppen, helikoptrar bullrar mer, med mera.