Looking Back at my 60 Years

Four weeks ago, I turned 60. When I celebrated my anniversary with my family, I made an upbeat speech that reflected on some tremendous changes of the world that I have witnessed: the Apollo 11 moon landing in 1969, the end of communist tyranny in Europe in 1989, the opening and transformation of Asia in the 00’s. When I turned 20 in 1979, I couldn’t have imagined the world of today – it has become an incredibly better place.
I kept my speech short, so I did not address the reflections below, but I think they are as apt, though at the individual level.

When I was 19 years old in 1978, I decided reject what others expected of me. Instead, I chose to pursue the academic subjects that my heart prescribed, even though they included obscure languages (Hebrew, Aramaic) and studying a semester abroad in the troubled Middle East. That decision transformed me by opening up unexpected great vistas. My memories of a numinous afternoon at Lake Galilee, a chill and misty morning in the Golan Heights and a vivid sunrise over the Moab desert as seen from the Masada summit remain sharp 35 years later.

Then, I decided to leave the university despite the offer of a place in graduate school, and instead get to work. No regrets there, because even though I have no formal profession, I have had a mostly rewarding professional life.

In the 1980s, the American author and rabbi Chaim Potok taught me the word entheos: the inner passion for a subject that makes you push on ardently to achieve mastery. Yes, I have let entheos guide me through life; yes, I know that I made the right decision for myself and for others during that decisive solitary bike ride – sanningens ögonblick – next to the sea in August 1978. That way I many years later found a spouse and we got three wonderful children who now are on the verge of adulthood. That way I also found many other unexpected boons, but since they deal with the fortunes of others, those stories are not mine to tell.

Since May 1977, the role-playing games have always been there: my persistent creating and developing magical worlds that others enter for adventures of the mind. Many, many times my heart has been touched by adults telling me what joy and strength they derived from my creations when they were teenagers. I never predicted that during my years as a full-time professional game designer in the 1980s, but apparently the entheos that I poured into my work reached out to and nourished many other minds.

This insight warms and strengthens me here at the gate to my seventh decade. The world may be like a narrow bridge, but I am not afraid – Vis mecum – and I am walking ahead along my chosen path with an intrepid and determined spirit.

A small clarification: I am not retired. I will keep on writing games and stories as long as my mind is sufficiently sharp. Lots of people want it and I love doing it.

I’ll develop Swedish Runequest


The Swedish RPG publisher Eloso has contracted me to translate the core parts of the new edition of Runequest and then adapt and develop the game and its Glorantha setting for the Swedish market, a task that will include a lot of creative writing. Glorantha is a fascinating world that has been developed by fans for 40 years. I have played a lot of Runequest over the years, written some small cults as fan material, and I’m now looking forward to return to that world with full force. May Lhankor Mhy teach me well.

This will be a multi-year venture. Here is a link to Eloso’s Swedish press release — link >>>

Recension av mitt rollspel Thriller

På sajten rollspel.nu har signaturen God45 nyss recenserat Thriller, mitt första kompletta rollspel. Jag skrev Thriller 1983-84 och gav nyligen ut det i en faksmilversion.

Thriller finns att köpa som bok på Amazon här — länk >>>
— eller som nedladdningsbar PDF på DriveThruRPG här — länk >>>
————————————————
Rollspelet: Thriller
Av: Anders Blixt
År: 1983 och 2019

Thriller är en produkt från en annan tidslinje där rollspels-Sverige inte fick Dungeons & Dragons på svenska utan istället fick Thriller. Thriller är nämligen skrivet av Anders Blixt 1983 och har sedan legat gömt tills det nu släpps till allmänheten. Det är en spännande tanke att det här skulle kunnat vara en av grunderna till den svenska rollspelskulturen. Jag har svårt att se hur existensen av ett svenskt dedikerat spion- och hemlig agent-rollspel inte skulle kränga ett par upplagor av Mutant av banan. Att Thriller också innehåller delar av rollspelet Äventyrens värld som handlar om utforskandet av parallella tidslinjer, vilket här används som en kampanjsetting, är väldigt passande.

Pdf:en ser ut på ett sätt som får mig att bry mig om hur den ser ut! Älskar du fina bilder, perfekta typsnitt och bra layout? Då kommer du inte få vad du vill ha. Alls. Istället är det här de maskinskrivna originalsidorna inscannade med blyertsnoteringar och allt! Känslan av att hålla en bit rollspelshistoria i mina händer fastän jag sitter på tåget med min mobiltelefon är svår att slå.

Så. Är det bra?

Spelmekaniskt har man primärvärden som påminner om D&D- eller BRP-statsen och sekundärvärden som också påminner om BRP. Sedan har man färdigheter. BRP-arvet är tydligt men inte överväldigande. Det finns tabeller också. Majoriteten av boken är regler för diverse agentiga saker varav mycket är passande, även om vissa bitar aldrig skulle se dagens ljus i ett rollspel idag efter som de är för pilliga. Som de olika vetenskaperna som idag hade varit en enda färdighet. Sektionen där man rullar fram sitt “signalement” är kul och får det här att kännas agent action från 70-tals pulpvågen. Du kan använda systemet både för att skapa James Bond-superspioner och mer realistiska diton.

Sektionen på verkliga organisationer att arbeta för är inte lika nödvändig när Wikipedia finns. Men de fiktiva organisationerna är väldigt kul och går bortom att vara pastischer. De är mer eller mindre kampanjvärlden eftersom boken mestadels är regler och de gör ett utmärkt jobb som det. De får dig att vilja spela direkt. De färdiga NPC:erna håller samma kvalité. Vad jag finner lite vilt är att terroristsektionen är uppskriven utan en notering om att det här är folk man ska bekämpa. Att använda Thriller för att spela Baader-Meinhof-typen av terrorister känns alltså som om det är på bordet. Om än inte direkt rekommenderat.

Vapenlistan är fullt 80-tal och för lång men ja, jag vill absolut mörda folk med Carl Gustaf M45. Det känns som vapnen i ett Metal Gear Solid-spel där vissa är med för de måste vara med och resten är valda för att de är badass. Specialutrustningslistan har tyvärr inte de roliga detaljerna men däremot ett för tiden riktigt bra system för att gömma saker på sig eller i sin bil. Vilket känns passande för ett agentspel, vilket också sektionerna om larm och lag/rättvisa gör. (Även om lagdelen kan sammanfattas med “ÅK INTE FAST! DÅ VET VI INTE VEM DU ÄR!” i de flesta kampanjer.)

Hjältekrafterna är exakt merits and flaws från World of Darkness fast 10 år tidigare. Att både “Dödar inte oskyldiga” och “Tråkmåns” är massiva nackdelar i systemet säger mycket om vad tonen är. Att sektionen om avancerad närstrid är sitt eget lilla pusselspel där vissa tekniker slår andra är en bra idé, men jag tror det skulle bli för segt i faktiskt spel. Det ökar dock de taktiska möjligheterna för lite fredligare (eller tystare) agenter.

Sedan har vi då Äventyrens värld som presenteras vid bokens slut. Här är inspirationen från pulpäventyr där en hjälte från vår värld ramlar genom till en annan dimension tydlig. Det är inte så mycket en genre längre inom rollspel vilket är synd. Det är mycket mindre dissonans att spela en modern människa i en främmande värld än någon från den världen. Det finns intressanta idéer här men det märks att det inte fick tiden eller utrymmet att utvecklas till något mer.

Som tidsdokument och rollspelshistoria du kan köpa och läsa är det här lätt 5 av 5. Det öppnar spekulationerna för vad som hade kunnat vara.

Men som rollspel är det inte något som man behöver idag. Jag hade dock absolut kört det för att det är en häftig grej att ha spelat. Så 3 av 5 som rollspel.