Podcast: 40 år som spelkonstruktör

Micael Fryksäter intervjuar mig om mina 40+ år i svenska och amerikanska rollspelsbranschen. Det finns en hel del att berätta.

 

Advertisements

Partisan, stormakt brun och medelålderns insikter

Summary in English: A reflection on the problems with creating alt-hist game material relating to World War Two, using the never-completed Swedish RPG Partisan as the basis for the discussion.

Nu har det gått över ett år sedan jag förbluffade Sveriges gamers med nyheten att någon hade givit mig en pärm med den enda överlevande utskriften av det legendariska “förlorade” rollspelet Partisan (länk >>> ). Manuset innehöll bland annat tre väldigt olika Sverige är ockuperat-settingar, men den fjärde som vi hade planerat, den om Tredje Riket (stormakt brun) och andra världskriget, saknades av skäl som jag inte minns.

Mitt tjugosjuåriga jag var entusiastisk inför Partisan, medan mitt nutida sextioåriga jag ser på spelprojektet med mer reserverad blick, särskild på dess tänkta Tredje Riket-scenario.

På 1980-talet låg andra världskriget fyrtio år bort och många av Europas och USAs politiska ledare hade upplevt det personligen som soldater (Helmut Schmidt, George Bush senior), som kollaboratörer (François Mitterrand), som motståndskämpar (François Mitterrand [en kappvändare], Jurij Andropov) eller som civilister (Helmut Kohl, Margaret Thatcher). Flera i min umgängeskrets hade ögonvittnen till kriget omkring sig: min pappas kollega John hade varit flygmekaniker på en svensk B16 Caproni under beredskapen och med nöd och näppe överlevt en störtning, en i gamergänget hade en tysk morfar som slagits på västfronten 1944-45 och blivit fransk krigsfånge, jag hade lärt känna Auschwitzöverlevaren Hédi Fried, och så vidare. Det fanns en närhet till dessa fruktansvärda år, vilket gjorde att de flesta nalkades ämnet med självklar respekt — vi levde bland människor som hade sett hur extraordinärt vidrigt detta krig hade varit.

Den närheten är borta idag. De sista veteranerna är i 90-årsåldern. Band of Brothers, Saving Private Ryan och The Pacific är seriöst menade försök att visa för vårt århundrade hur det var där och då. Men de har tunnelseende — rimligt med tanke på vad en teveserie eller film faktiskt kan omfatta — och gestaltar inte epokens storskaliga massmord, ödeläggelse, skräck och misär.

Hans Alfredson skrev på 1990-talet den alternativhistoriska romanen Attentatet i Pålsjö skog om en tysk ockupation av Sverige. Några försigkomna antinazistiska svenskar genomför på eget bevåg ett dödligt sprängattentat mot ett av de många tysktåg som 1941 for genom Sverige, vilket i sin tur får en rasande Hitler att förklara krig mot Sverige. Alfredsons grepp, en fiktiv självbiografi, fungerar bra, men den är inget källmaterial som jag skulle känna mig bekväm med att använda till ett spel.

Min inställning idag hänger också samman med mina personliga upplevelser av krig, upplevelser som jag delar med tusentals andra svenskar. Under Balkankrigen för 25 år sedan jobbade jag en tid med logistiska spörsmål för våra Blå baskrar i Bosnien (UNPROFOR); jag for aldrig dit ner, men krigets skugga föll över vårt kontor i Södertälje. Samtidigt skrev jag en bok om FN-observatörerna i Kashmir (UNMOGIP). För elva år sedan tjänstgjorde jag sex månader i Kabul som civil specialist i en EU-mission (EUPOL) som sysslade med polisutbildning.

Så utifrån vad mitt sextioåriga jag har sett och hört anser jag att endast några få krig i närtid kan placeras på nästan samma nivå i helvetet som andra världskriget, nämligen Röda Khmerernas massmördarregim i Kambodja på 1970-talet, folkmordet i Rwanda 1994, samt andra Kongokriget kring millennieskiftet (ett sällsynt brutalt krig som krävt miljoner människors liv men som utkämpats i mediaskugga). Retorisk fråga: Skulle de vara lämpliga ämnen för något rollspel? Självklart inte, ty de ligger så nära oss och är så fasansfulla.

Därför är jag idag lättad över att våra försök att skapa Tredje Rikets fiktiva ockupation av Sverige till  Partisan har slukats av de elektroniska entropin. Kanske skulle vi ha använt det ockuperade Norge som förebild (jag minns inte), men vårt verk hade ändå endast blivit ett tillrättalagt och nedtonat skrapande på ytan. Wehrmachts vedergällningsmassakrer efter partisandåd (ett antal slumpvis utvalda civilister arkebuseras utan pardon för varje dödad tysk soldat), Gestapos klappjakt och mord på judiska och romska svenskar, de inhemska samarbetsmännens lismande inför den tyske rikskommissariens despotiska styre, eller en svensk motsvarighet till Grini-lägret — hur skulle vi, ett gäng grabbar i tjugoårsåldern, ha kunnat överföra sådana historiska brott mot mänskligheten till en fiktiv situation på ett respektfullt och trovärdigt sätt utan att göra vårt spel ospelbart?

Expert Nova: min “Tack till”-kvartett

Summary in English: I write about four people that inspired me when I wrote the Swedish RPG Expert Nova.

Nova_Front

När jag skriver en spelprodukt brukar dess försättsblad (kolofon) innehålla rubriken Med tack till, där jag räknar upp folk som på olika sätt bistått mig med råd eller inspiration. Jag har fått roade läsarkommentarer angående en del namn. (Ett exempel: I settingen Sorgeveden till Hjältarnas Tid tackade jag bland annat Tacitus och Julius Caesar, vars tvåtusen år gamla böcker hade givit mig många goda idéer angående storskogens befolkning.)

Tacklistan på Expert Novas försättsblad är kortare än vanligt, endast fyra namn; här förklarar jag vilka de är och varför jag tackar dem.

  • Samantha Carter, spelad av Amanda Tapping, är en huvudperson i Stargate-franchisens teveserier, en duglig amerikansk officer. 2012 var jag allvarligt sjuk och hemma i över en månad. Långtråkigt eftersom barnen var i skolan och hustrun på jobbet. Varje vardagsförmiddag sände dock en kabelkanal två Stargate-avsnitt. Samantha Carter blev snabbt en favorit och när jag skrev Expert Novas regler för spelarnas rollpersoner blev hon mitt riktmärke för hurdan en skicklig äventyrare ska vara.
  • Peter Høeg är en dansk författare. På 1990-talet läste jag hans thriller Fröken Smillas känsla för snö och gillade bokens arktiska kusligheter och mångbottnade huvudperson Smilla Jaspersen. När jag satte upp parametrarna för Expert Novas syften och innehåll bestämde jag att en spelledare ska kunna använda reglerna rakt för en minikampanj baserad på Smillas äventyr. Och så blev det.
  • Marc Miller är en av mina tre läromästare när det gäller spelkonstruktion. Hans SF-rollspel Traveller från 1977 gjorde mig till spelkonstruktör. Jag började spelleda det spelet 1978, och 1979-80 blev jag professionellt publicerad för första gången i speltidskriften Journal of Travellers’ Aid Society. Mina många artiklar där 1980-85 ledde till att Äventyrsspel anställde mig 1985. Läs en lång intervju med Marc här — länk >>>
  • Åsa Roos är en fixstjärna på den svenska spelhimlen. Hon recenserar ofta rollspel i branschtidningen Fenix. När ett färskt nummer hamnar i min brevlåda börjar jag med Birger-stripparna och går sedan över till Åsas recensioner. Där visar hon på spelens starka och svaga sidor och många gånger innehåller hennes bedömningar yrkesmässiga guldkorn. Till exempel gjorde en Åsa-recension att jag insåg behovet av helt nya regler för socialt samspel mellan äventyrare och SLP; de ursprungliga reglerna var nämligen inte tillräckligt flexibla och tydliga.

Enter the Swedish “Call of Cthulhu”

During August, Chaosium’s Swedish partner Eloso contacted me because they urgently needed an extra translator for the Swedish edition of Call of Cthulhu. So, I currently busy with its rules for creating daring investigators that strive to face down cosmic horrors and therefore go gradually insane.

My assignment comprises translation and localization, that is, adapting the texts to Eloso’s 1920s Swedish setting. There are notable differences when it comes to professions (e.g.  no gangsters in Sweden), social classes (e.g. we had a stratified society), and private finances (e.g. period Sweden was notably poorer than the US).

Also, Sweden did not participate in World War One, but many Swedes volunteered to fight in the trenches as soldiers in the German, French, and US armies, as well as in the opposing forces of Finland’s 1918 civil war. Therefore, war veterans have to get credible backstories for their front-line experiences.

Here is Eloso’s CoC kickstarter — link >>>