Blixt: The Next Generation


The icon for this blog is a red foxhead seal that dates back to 1997, when Tove & Anders Gillbring, Åke Rosenius and I launched the Sverox magazine as De gamla rävarna/the Old Foxes*. The four of us entered Sweden’s RPG business when it was in its infancy, so we are kind of the Traveling Wilburys of our gaming community. For practical reasons, we formalized the Sverox venture as the alliance Rävspel with the foxhead logo. We also published a few games together around the turn of the millennium, e.g. an edition of Western; Gondica; and Lemuria.

Twenty-two years later:

I am busy launching a line of small-scale English RPG-PDF products at DriveThruRPG (link >>> ). I am a prolific writer, but I simply cannot draw pictures. Therefore, I have enlisted the help of my artistic adult daughter Elin; she will finish what I started by illustrating my texts. Elin is a great manga and Marvel fan, and currently a student at an art school.

Hence, the Old Fox and the Young Tiger have joined forces as Team Fox.

The Tiger is currently busy doing her first illos for me. Stay tuned to this blog for further news about when her artwork goes live.


* “An old fox” is a positive Swedish idiom denoting a seasoned veteran who knows how to play the game.

Advertisements

Bernard Barbarian of Mars

For many years Swedish comic-book artist Åke Rosenius has enlivened the pages of gaming magazine Fenix with the misadventures of Bernard the Barbarian, a beer-quaffing overweight rogue, whose antics poke fun at fantasy and gaming clichés left and right. Åke knows of my interest in all things Martian and he has graciously given me permission to publish Bernard’s recent encounter with a certain heroic warlord on a Red Planet far away. (Click on the strip to get a larger version.)

btb_mars

Silveråldern: Wastelands

Efter-katastrofen-scenarios har sin särskilda charm i rollspelssammanhang. Det är en delvis välbekant värld, delvis helt främmande. Tillvaron sätts på sin spets: 90% eller mer av mänskligheten har dött. Frågan är hur den kvarvarande spillran ska överleva. Vad som har förorsakat katastrofen varierar. I Twilight 2000 och Morrow Project var det ett tredje världskrig, men när vi skrev Wastelands 1990 var det scenariot föråldrat på grund av Sovjetblockets fredliga kollaps.

Vi valde istället ett scenario baserat på att jorden förslavats av utomjordingar. Fördelen med upplägget är att det finns många olika slags öppningar till rollspelsäventyr: det finns alltid ett samspel mellan de förslavade människorna i ockupanternas enklaver och de fria i vildmarken. Det blir så att säga både Mad Max och V for Vendetta.

Vi valde att placera spelets nu 30 år efter katastrofen. På sätt har den nya världen “hunnit sätta sig” bland dess invånare. Den var inte okänt land för dem. Samtidigt finns det en del överlevande kvar från före katastrofen, 50-60-åringar med kunskaper om gammal teknik och gamla seder, vilka kan komma till stor nytta i kampen för överlevnad.

Vi jobbade också med det slags culture gaming som var populärt under silveråldern. Det gällde att leva och överleva bland ruinerna genom att gå in i samhällena och manövrera bland deras invånare. De äventyrare som skickligt lade upp win-win-situationer skulle kunna klara sig bra. Detta var inte en rollspelsversion av Mad Max eller Kevin Costners The Postman, utan en mångfacetterad spelvärld som skulle hantera överlevnad, politik, handel och upptäcktsfärder. Det fanns alltså en del konceptuella likheter mellan Wastelands och Khelataar (och Wastelands och Viking), även om spelen på ytan skilde sig ordentligt åt.

Vi hade ambitiösa planer för produktlinjen: en Sverige-modul blev skriven men inte tryckt och en Rysslands-modul fanns på planeringsstadiet när ridån föll för Lancelot Games. Sverige-modulen publicerades senare på Rävspels sajt (länk >>>).

Det har även publicerats en del roande fan-material. Min favoritvariant är Zombie-Wastelands, där författarna knyter an till skräckfilmsklichéer (länk till PDF >>>). Jodå, spelet fungerar bra för detta också.