Podcasten Bortom: Jag blickar tillbaks på mina 40+ år i branschen

Summary in English: I have been interviewed in a Swedish podcast about my 40+ yaers in the RPG business.

Robert Jonsson har intervjuat mig för sin podcast Bortom Bortom. I avsnitt 62, inbäddat nedan, berättar jag om hur jag började med hobbyn och tar er med på en resa igenom min karriär där världsskapandet är den röda tråden. Jag berör bland annat rollspelen Drakar och Demoner, Mutant 2, Partisan, Gondica och Wastelands.

Advertisements

Partisan: Åter i verkligheten

Summary in English: I discuss the fate of the never-to-be-published 1980s Swedish role-playing game Partisan, which was supposed to deal with our country being occupied.

För att göra en inte särskilt lång historia riktigt kort: en person öppnade nyligen en flyttkartong som han inte hade rört på mer än 25 år och, voilà, hittade en bortglömd pärm med en utskriven backup-kopia av Partisan. Han såg sedan till att jag fick den — en rejäl överraskning.

Observation 1: Papper förblir den överlägset bästa långtidslagringsformen för information. Partisans datafiler har ju sedan länge slukats av entropin.

Observation 2: Ett väldigt 80-talsmässigt manus, sakligt i tonen och på många sätt likt dåtidens läroböcker i samhällsvetenskapliga ämnen för gymnasiet. Gediget hantverk med ett klassiskt BRP-baserat spelsystem, detaljerade regler för rollpersonsbygge, samt listor på vapen och prylar. Konstigt vore det väl annars, med tanke på att jag höll i projektets tyglar.

När jag idag begrundar Partisan ser jag ett betydande problem: spelet saknade fokus. Det var tänkt att få fyra tidslinjer, varav två Hollywood-realistiska med Stormakt Brun eller Stormakt Röd som ockupanter, och två mer science fiction-mässiga med utomjordingar eller en fascistisk Stormakt Blå som förtryckare. Äventyrsspel, som firman såg ut dåförtiden, kunde ha supportat en eller högst två kampanjmiljöer, men aldrig fyra. En Partisan-box hade antagligen sålt okay, men utan att bli någon succé; så att säga ett Chock snarare än ett Mutant.

En snabbt överblick av de planerade kampanjmiljöerna:

Stormakt Brun: I det manus jag nu har i min hand saknas denna kampanj, antagligen därför att den skrevs av en annan författare och därför inte hunnit inlemmas.

Stormakt Röd: Denna bakgrund är den tunnaste: endast en kronologi för Sovjetunionens invasion av Västeuropa och Norden. Röda armén når Rhen under krigets första år, men lyckas ändå inte få till en avgörande seger, så strider rasar vidare i Belgien och norra Frankrike. Inspirationen verkar hämtad från Fredrick Forsyths spionthriller Djävulens alternativ och Tom Clancys krigsroman Röd Storm. Jag minns tyvärr inte vem som skrev detta. Med tanke på att Sovjetväldet kollapsade 1989, alltså blott två år efter Partisans tänkta publicering, var denna kampanj en given blindgångare.

Stormakt Blå: Här finns en detaljerad alternativhistoria om hur USA blev en högerdiktatur på 1950-talet — en mardröm där kommunistjägaren senator Joseph McCarthy blev president i USA, där franska militären grep makten fullt ut 1958, och där dessa två stormakter trettio år senare invaderar det neutrala Sverige för att “skydda landet mot Sovjetkommunismen”. Som en extra krydda finns psioniker, människor med mentala krafter, och de förföljs aktivt av både amerikaner och sovjetryssar. Upplägget är nog tänkt som ett Vietnam-krig i den svenska storskogen. Jag ser på stilistiken att jag har skrivit Tidslinje Blå; bittert är att jag idag inte kan minnas att jag gjorde det.

Stormakt Ultraviolett: Intressant i utomjordingscenariot är ockupanten har använt androider (syntetiska “människor”) för att infiltrera jordens stater under lång tid för att sedan överrumplande underkuva världen med invaderande robotarméer. Vilka de utomjordiska härskarna egentligen är eller varför de är här, vet människorna alltså inte vid kampanjstart. Återigen, jag minns inte hur det gick till när vi tänkte ut detta scenario, men vid genomläsning idag ser jag några likheter med de konspirationsteorier som charlatanen Dr Strabismus torgför i James Mitcheners roman Space från 1982 eller med den övergripande intrigen i den amerikanska TV-serien The Invaders från 1967.

Läs mer här om hur Partisan blev till hos Äventyrsspel och varför vi lade ner projektet — länk >>>

Läs mer här om hur Partisan inspirerade mig till ett “Vietnam-krig” på retro-Venus för rollspelet Sci-Fi!länk >>>

“Chock” — liket lever

Summary in English: I reminisce about my work with the Swedish horror RPG Chock (Chill in the US original) in the 1980s and add a teaser for the new Chock game that’s being kickstarted right now.

När jag började jobba hos Äventyrsspel i april 1985 var produktionen av skräckrollspelet Chock redan i full gång. Det var en rak översättning av det amerikanska spelet Chill från Pacesetter, med ett svenskt namn som anknöt till de skräckserietidningar som varit populära under 1970-talet. Nu har det gått 33 år sedan jag stoppade in Chock-manusets 5.25-tums diskett i en DEC Rainbow-dator för att bearbeta översättningen i ordbehandlaren WordStar, så mina minnen är på anekdotnivå.

Jag hade spelat en hel del Call of Cthulhu i Göteborg kring 1980 (tack Tommy), så genren var välbekant. Visst hade Chock potential, tyckte jag, men spelsystemet var inte vad jag skulle ha valt. Hursomhelst, jag delade skämtsamt in skräckspelen i kategorierna “våta” och “torra”. Call of Cthulhu var vått: slem, tentakelmonster och vansinne; medan Chock var torrt: dammiga slottskällare, skuggfyllda mausoleer och gengångare på övervuxna kyrkogårdar.

Det som inledningsvis roade mig mest med Chock var att fixa material till Sinkadus. Jag beställde några äventyr från Gunilla Jonsson och Michael Petersén och skrev en del artiklar själv. Den senviktorianska eran avhandlades i ett nummer, eftersom det var Draculas tidevarv. Men även en del indiska och karibiska varelser dök upp i äventyr som spelades på våra spelkongresser.

Nattens Fasor, en inbunden A4-bok om skräckens många manifestationer, blev Chocks magnum opus. Vi tog två av Pacesetters “monsterböcker”, valde ut det bästa, lade till sådant vi tyckte saknades — till exempel det hemsökta huset och mördarbilen — och kopplade in Stefan Kayat som illustratör. Hans svartvita teckningar förmedlade rätt stämning; se nedan hur han illustrerade Moorcrest Manor i äventyrshäftet Skräckens tre ansikten. Anna Gable Frimodig skildrade den Café Opera-festande nordiska vampyren, med en insmugen referens till vår dåvarande arbetsplats i en skum avkrok av Stockholms Frihamn. Nattens fasor står i min bokhylla och det är ett nöje att bläddra i den då och då.

Chock tynade dock bort efter några år. Pacesetter gick under borta i USA, medan vi valde att satsa på mer populära spel. Chock var nog en alltför udda fågel i Äventyrsspels bo, med ett haltande spelsystem och en stämning som inte hörde hemma i Sverige på 1980-talet.

Liket lever: Nu är det dags för ett nytt Chock, den gång från förlaget Eloso. Det handlar om ett helt nytt spel som är en hyllning till Äventyrsspels klassiska version; det går inte att reboota originalet av rättighetsskäl. Jag är inkopplad för att skriva ett Stockholmsbaserat äventyr som utspelar sig i någorlunda nutid, dvs valfritt år efter millennieskiftet.

Eloso kör en kickstarter för att finansiera Chock-projektet — länk dit >>>

Podcast: 1980-talet och rollspelsnostalgi


Summary in English: In an interview by the Blandbandet podcast RPG veterans Tomas Arfert and myself spoke of what it was like to be a game designer in the 1980s.

Podden Blandbandet ägnar sig enbart åt 80/90-talsnostalgi. Så podmastern Niklas Gerholm bjöd nyligen in Tomas Arfert och mig att berätta våra minnen från denna gyllene era i den svenska rollspelshobbyn. Det blev två pod-episoder som avhandlar de klassiska spelen Expert Drakar och Demoner, Mutant, Sagan om Ringen, och mycket annat.

Episod 1 — länk >>>

Episod 2 — länk >>>

“DOD16”: Sfinx vid Skymningshavet

I den här posten blickar jag tillbaks på min senaste “tunga” produkt: den antikinspirerade oceanfararkampanjen Skymningshavets gåtor till senaste utgåvan av Drakar och Demoner. Den klassiska grekiska sagovärlden rymmer många platser och varelser som jag hur gärna placerar i mina fantasymiljöer. Redan 1985, när jag skrev Monsterboken till dåtidens Drakar och Demoner såg jag till att varelser som fauner, minotaurer och kentaurer blev en del av spelkosmos. För tjugo år sedan konstruerade jag Gondica, ett actionfantasyspel i renässansmiljö, och även där fick sådana varelser sina givna platser.

I den här målningen blickar en undin — ett slags saltvattennymf — och en sfinx ut över Skymningshavet. Kanske ser de skeppet Månvind nalkas deras ö med djärva utforskare ombord.

Konstnär: Karl Wilhelm Diefenbach. Klicka på bilden för en större version.

Den kompletta Skymningshavets gåtor kan tankas ner som en kostnadsfri PDF härifrån — länk >>>

Världsbeskrivningen är skriven på ett sådant sätt att den kan lätt användas till Hjältarnas tid, Fantasy! eller valfritt annat flexibelt fantasyrollspel.

Samurai Wars: “I am your father.”

samuraiwars

The cruel shogun Palupalu-sama has seized power in Jih-Pun. In all of Jih-pun? No — a rebellious alliance of righteous daimyos struggle to restore the ancient and just imperial rule.

In the late 1980s, during the first Golden Age of Swedish RPGs, I participated in the development of the Japan-themed fantasy game Samuraj Drakar och Demoner. This picture could have been the introduction to a peculiar cross-over campaign setting.

Artist unknown. Click on the picture for a larger version.