Steampunk and the Dark Man’s Burden

Colonialism is a frequent backdrop to my stories, regardless whether I write dieselpunk or fantasy, stories or role-playing games. Since I have one foot in Europe and one in India, I have had the unusual experience of seeing that phenomenon from both sides. Some of the elders of my Indian clan, all of them sadly departed by now, participated in the liberation struggles in the 1930s and 1940s, whereas others served in the British Indian army and fought the Japanese. All had much to tell me and I cherish those memories. And here in Europe it is hard to avoid the “white man’s burden” narrative of colonialism; it appears in all kinds of popular culture.

So I write about characters from both sides of the fence and let them explain by themselves how they relate to an authoritarian colonial order − make no mistake about it: colonialism is getting a stranger’s fist punched in your face, even though the force of the blow may vary depending on what nation does the colonizing and when.

“The conquest of the earth, which mostly means the taking it away from those who have a different complexion or slightly flatter noses than ourselves, is not a pretty thing when you look into it too much.” − From The Heart of Darkness by Joseph Conrad.

Scene from the US conquest of the Philippines circa 1900. Artist: Vasili Vereshchagin

Colonialism often gets soft-pedalled in steampunk. SM Stirling’s alt-history Indian Raj in Peshawar Lancers is an illustrating example: the author unsuccessfully strives for a Kipling-ish mood in a tall tale (featuring airships, evil cults, etc) in which romanticized British and French adventurers save a colonial regime, and incidentally its native subjects, from Russian machinations, while Indian nationalists appear as terrorists and Afghan tribesmen resemble pseudo-Orcs. Bruce Sterling’s The Difference Engine approaches the same issues in a less rose-tinted manner, for example by an unflattering portrayal of the English protagonists’ harsh attitudes toward First Nation Americans.

So this is the above-mentioned burden of colonized peoples: to be amusing sidekicks, expendable femmes fatales, and devious adversaries to white protagonists, or to be background witnesses to the plot-shaking actions of Americo-European heroes. It reminds me of Arthur Conan Doyle’s use of foreign characters in his fiction, for example devious or temperamental Italians and South Americans, or the predatorial savage in The Sign of Four. Such aliens are strange to behold and difficult to comprehend, thus becoming menacing outsiders to white insiders − them versus us, the psychological curse afflicting colonial settlements everywhere.

However, all is not gloom. In Steve Turnbull’s novellas about Anglo-Indian sleuth Maliha Anderson, Indians are full-fledged protagonists in his steampunk Raj and Ceylon. And I approach colonialism with a critical mindset in my dieselpunk novel The Ice War, in which, for example, Eurasian spy Johnny Bornewald faces widespread racism, and is at times able to exploit that sentiment, because those contemptuous Europeans presume that he is an ignorant yokel.

“Sci-Fi!”: Skeppsvarv på Kythera

En scen från min kampanjsetting Kythera till det svenska rollspelet Sci-Fi!. Kythera beskrevs i Fenix förra året; tänk dig rollspelskonceptet Partisan placerat på ett vietnamkrigsliknande retro-Venus.

Här visas en av kolonialmakten Nya Världsordningens civila bärplansbåtar (läs mer om dem här — länk >>> ), vilken havererade på Lake Agnes’ strand, varpå hon vandaliserades av regimfientliga lokalinvånare. Nu ligger hon i New Bristols skeppsvarv för renovering.

Konstnär: Egor Kudashkin. Klicka på bilden för att se en större version.

“Sci-Fi!”: Partisankriget på Kythera

Summary in English: a counter-insurgency airstrike in a Kythera campaign for the Swedish science fiction RPG Sci-Fi!

En scen från gerillakriget på Kythera. Ett av kolonialregimens lätta Corvo-attackplan* angriper ett partisangömställe i ett träsk. (Klicka på bilden för en större version.)

Det rombformade vingmärket används på Kythera av Legionen, ett fruktat elitförband. Bokstäverna CMIC är planets identifikationskod, med ett bokstavspar för flygflottiljen (CM) och ett för det enskilda flygplanet (IC)**.

Kythera är en värld där rollspelen Partisan och Sci-Fi! möts i ett alternativhistoriskt 1988. Kampanjmiljön kommer snart som en lång artikel i speltidningen Fenix’ särskilda kickstarternummer. Läs mer här — länk >>>

Läs mer om Kythera här — länk >>>

Illustratör: James Flaxman på DeviantArt.

* Corvo — “kråka” på neolatin, kolonialmaktens språk.
** CM betecknar Legionens femte flygflottilj (le Quinte Stormo del Legion)

“Sci-Fi!”: Kytherisk flodflygbåt

 

Rivercraft

Summary in English: A hydrofoil used for medium-distance passenger transport on the rivers and lakes of the Kythera campaign world for the Swedish Sci-Fi! RPG.

På Kythera ligger de viktigaste mänskliga bosättningarna vid Lake Agnes’ flodsystem på kontinenten Artemisia. Här är en av kolonialmaktens flodflygbåtar av Meteor-klass, avsedd för civil passagerartransport. Kapacitet 100 passagerare och toppfart/marschfart 80/50 knop. NOM-regimens rederi Lacolineas SA kör cirka hundra Meteorer som den kytheriska motsvarigheten till landsvägsbussar (t.ex. Swebus eller Greyhound).

Kythera är en tropikvärld där Sci-Fi! möter Partisan; läs mer här — länk >>>

“Sci-Fi!”: Kythera i Fenix

Summary in English: I have written a retro-SF campaign for the Swedish game magazine Fenix.

Kythera-kampanjen till Sci-Fi! (läs mer här >>> ) har nu fått sin grafiska form i kickstarter-numret av Fenix. Här är artikelns första uppslag; illustrationen visar kampanjstämningen. (Klicka på bilden för en större version.)

Kythera_uppslag

Beställ kickstarter-Fenix här — länk >>> )

Sci-Fi!, Venus och Partisan

Summary in English: Some notes on a campaign for the Swedish space opera role-playing game Sci-Fi!

Som jag har nämnt tidigare här i bloggen håller jag på att skriva en Sci-Fi!-artikel för det specialnummer av Fenix som Åskfågel ska ge ut senare i år. Den skildrar planeten Kythera* som är space-opera-Venus med djungler och monster. (Själva spelet innehåller ju en beskrivning av space-opera-Mars.)

Skrivandet har varit motigt av personliga anledningar, men nyligen har jag fått upp farten. Bland annat har jag kommit fram till vilket koncept som ska genomsyra världsbeskrivningen, nämligen Partisan, Sveriges mest kända icke-publicerade rollspel (länk >>> ). Nej, jag saxar inte ur det ursprungliga manuset, ty det gick förlorat för länge sedan, men jag återskapar idéer som jag hade för trettio år sedan. Eftersom skådeplatsen flyttas från ett ockuperat Sverige 1988 till en ockuperad region på en djungelplanet 1988 i en alternativ världshistoria, har jag läst på om första (1945-54) och andra (1956-75) Vietnamkrigen.

Kythera började utforskas på 1930-talet och kolonier grundades för att utvinna lokala naturresurser. Efter ett jordiskt världskrig 1960-75 har en auktoritär nyorganiserad supermakt, kallad Nya Världsordningen (Nove Ordo Mundial,  NOM), beslutat att återbesätta kolonierna på grannplaneten, eftersom man vill exploatera dess rika flora för att framställa läkemedel mot allvarliga sjukdomar på jorden.

Kythera-kolonisterna blev avskurna från jorden under världskriget och därmed ofrivilligt självständiga. Många av dem tänker nu inte låta sig underkuvas av en förtryckarstat som de saknar lojalitet med. Ett gerillakrig bryter därför raskt ut där NOM:s elitkår Legionen tampas med lokala partisaner — några paralleller finns med Java 1946, Algeriet 1957, Indokina 1949 och Afghanistan 1981, men också många olikheter.

Kampanjstämningen visas av följande citat ur artikeln.

”Vad gör man här då?”
Kytheras människobosättningar är slitna, smutsiga och svettiga med hetta, ständiga regn, djungler, träbyggnader och sliten teknik som har varit i drift i 20+ år. NOM-styret är hårt, orättvist och korrupt. Dess huvudsyfte är att producera biokemikalier för export till jorden, allt annat kommer i andra hand. Personer med rätt kontakter kommer undan med mycket.

Spelarrollerna är kytheraner som har hamnat mitt i komplexa konflikter där många intressen står mot varandra. Utgångspunkten är att de ska tillhöra – eller låtsas tillhöra – samhällets lägre skikt, ty detta ger dem större rörelsefrihet eftersom de inte är uppenbara aktörer i konflikten. Spelarrollerna är fixare, frilansande hantverkare, tillfällighetsarbetare och liknande som till exempel ägnar sig åt smuggling, spionage, svartabörsaffärer, utpressning och dubbelspel. Deras lojaliteter bör vara lika fläckiga som Kythera-miljön – här står ju inte svart mot vitt, utan ljusgrått mot mörkgrått.


* Kärleksgudinnan Afrodite, känd som Venus bland romarna, hade – som alla dåtidens gudomar – många tillnamn. Ett var Aphrodite Cytherea, efter den grekiska ön Kýthera (Κύθηρα) där hon enligt myten hade fötts ur vågornas skum. På 1800-talet använde europeiska vetenskapsmän detta tillnamn för att skapa orden cytherean (”venusiansk”).

Sci-Fi! och våra drömmars Venus

Summary in English: Some plans for new material for the Swedish space opera RPG Sci-Fi!

I mitt förra inlägg skrev jag om mina planer för artiklar om rollspelet Sci-Fi! i speltidningen Fenix. Jag efterlyste förslag på spännande världar. I spelet har jag bland annat skildrat det Mars som förekom i gammal science fiction: kyla, öknar, stadsstater, fallna högkulturer, monster. Och jotack, jag fick raskt uppmuntrande feedback som satte mina tankar i rörelse.

Det faller sig naturligt att blicka mot Venus såsom hon brukade skildras i pulp-SF med djungler, träsk, monster, amfibiebarbarer, osv (t.ex. i Heinleins ungdomsroman Rymdkadetten som jag läste som barn 1967). Jag avser alltså att skriva en Fenix-artikel om planeten Kythera,* utformad på sådant sätt att världen kan användas som ett fantastiskt Venus i vårt solsystem (dvs för kampanjer i Sci-Fi!s pulpkosmos) eller som en outforskad planet cirklande runt en fjärran stjärna (dvs för kampanjer i Sci-Fi!s FM-kosmos).

Nedanstående bild av illustratören Luděk Pešek visar hur jag föreställer mig Kytheras vildmark.

*Namnet Kythera härstammar från ett grekiskt tillnamn på gudinnan Afrodite/Venus. Under 1800-talet använde europeiska astronomer gärna adjektivet cytherean i betydelsen “venusiansk”.